Att minska på svinn är en del av butikens vardagsrutiner

I butikens vardag minskar man svinnet genom att dagligen följa upp datum i synnerhet på sådana produkter som lätt blir skämda. Grundprincipen för att plocka upp varor i hyllan, nya produkter längst bak och äldre fram, är fortfarande ett rättesnöre i kampen mot svinn. Man fäster uppmärksamhet vid förvaring av produkter; rätt ljus och temperatur inverkar på hur produkterna håller.

– Att hantera matsvinn är en naturlig och viktig del av våra rutiner. Vi håller matsvinnet i schack exempelvis genom att vi säljer produkter som närmar sig sitt bäst före-datum till rabatterat pris och vårt kontinuerligt ökade samarbete med organisationer som tar emot matdonationer. Vi utvecklar ständigt vår verksamhet för att minska på matsvinnet. Vårt mål är att få mängden bioavfall att bli noll, säger regionschef Annina Kallinen.

Matbutikernas utmaning är balansgången mellan att ha en ständig tillgång på produkter och kundernas allt mer differentierade behov.  Det utbud som de enskilda butikerna behöver för att svara på just sin egen lokala kundgrupps önskemål skiljer sig från varandra.  Ett sortiment som träffar rätt behöver inte nödvändigtvis betyda ett större sortiment än förut.

Det börjar med att förutspå åtgång 

En betydande del av arbetet med att minimera svinnet görs redan innan produkterna kommer till butikshyllorna och vi använder bland annat beställningssystem som stöder detta.

 – Det viktigaste är att förutsäga försäljningen med hjälp av data, dvs. att beställa den mängd produkter som kommer att säljas. Det här är en kontinuerlig balansgång. Vi följer upp beställningar och saldon, och varje gram svinn vi registrerar, så att vi vet var svinnet uppstår, säger Kallinen.

I vårt handelslag har vi i flera år följt en strikt policy för svinnhantering och vi har lyckats minska andelen svinn på vårt handelslags område till i genomsnitt 1,8 procent av markethandelns totala försäljning. Rödmärkta produkter och svinn- och brödisprodukter är populära. Enbart med Svinn-lådorna och Brödis-påsarna har vi halverat mängden bioavfall i våra marketar. I takt med att prisnivån stiger fäster man alltmer uppmärksamhet vid svinn.

Vid sidan av det här beaktar man också produktplatser och vilket ställe på hyllan som säljer bäst.

– Vi följer upp produktåtgången ännu noggrannare än tidigare, och så kallade hyllvärmare måste bort. Vissa produkter kan också finnas till försäljning enligt säsong när det finns en verklig efterfrågan på dem”, säger Kallinen.

Rödmärkta produkter, Svinn-lådor och Brödis-påsar 

Den allmänna prisökningen återspeglas också i det faktum att olika svinnprodukter nu säljer ännu bättre än tidigare. Majoriteten av S-gruppens kunder säger att de köper rödmärkta produkter för priset, dvs. för att spara på matkostnaderna, men allt fler av dem väljer också rödmärkta produkter av ekologiska skäl och för att på ett konkret sätt bidra till att minska svinnet.

Produkter som riskerar att bli svinn har vi redan systematiskt i flera års tid sänkt priset på i vårt handelslag. Under den sista timmen butiken håller öppet under dagen får man på de hela 60 procent rabatt på de rödmärkta produkterna. På kvällen kan kunderna hitta superförmånliga produkter i sin kundkorg. De här produkterna har ett bäst före datum och sista användningsdag som närmar sig, men de kan ändå alldeles bra användas.

– Av de produkter som riskerar att bli svinn räddar kunderna mest förpackade fisk- och köttprodukter, så som laxfilé eller köttfärs, och bake off-produkter, som rispiroger, croissanter och köttpastejer, säger Kallinen.

Förutom rödmärkta produkter använder våra matbutiker många andra metoder för svinnhantering. Till exempel Svinn-lådor som säljs till ett fast pris och som innehåller t.ex. lätt skadade men fortfarande användbara frukter och grönsaker, eller Brödis-påsar, som innehåller bröd som närmar sig bäst-före-datumet. I butikerna är Svinn-lådor och -påsar samt Brödis-påsar fortfarande favoriter bland svinnprodukterna. Årligen säljs det tiotusentals Svinn-lådor och -påsar och Brödis-påsar och det här betyder på årsnivå över 100 000 kilogram enbart för Svinn-lådornas- och -påsarnas del. Nu har ändå försäljningsmängderna minskat, vilket är bra eftersom det visar att de beställningssystem vi använder fungerar. I år har kunderna på Åland köpt nästan 2 000 Brödis-påsar, och omkring 3 000 Svinn-lådor och -påsar plockades i kundkorgar och -vagnar.

– Brödis-påsarna är mycket populära och på många ställen säljs de slut redan under morgonen.  Också Svinn-lådorna och -påsarna hör till de mest eftersökta produkterna i butikerna, säger Kallinen.

 En del doneras till mathjälp

Nästan 90 procent av vårt handelslags matbutiker skänker produkter, som ännu duger som livsmedel men inte kan säljas, till lokala välgörenhetsorganisationer. Mest mathjälp ges till församlingar och Finlands Röda Kors, som i sin tur delar ut det till behövande. Det frivilliga samarbetet med välgörenhetsorganisationerna har gått smidigt.   Vi har gett livsmedel till mathjälp redan över tio år.

– Via välgörenhetsorganisationerna riktas hjälpen jämlikt till dem som verkligen behöver den. På vårt breda verksamhetsområde finns otaliga samarbetspartners. Till mathjälp doneras sådana livsmedel som ännu är fullt konsumtionsdugliga till sitt bäst före-datum, men som av en eller annan orsak riskerar att bli osålda under sin hållbarhetstid, berättar Kallinen.

 

Tack för att ni minskar matsvinnet tillsammans med oss!

 

Svinn-lådor, Brödis-påsar och rödmärkta produkter

Det arbete som vi gjort i vårt handelslag för att minska på matsvinnet i våra matbutiker har gett goda resultat. Vi har hittat effektiva sätt att motarbeta svinn och nya utvecklas hela tiden. Det viktigaste är att göra prognoser på åtgång utgående från data och alltså inte beställa mer än man säljer. Det här är en kontinuerlig balansgång. Vi för statistik på varje gram som bokförs som svinn för att vi ska veta varifrån svinn uppstår. Mängden matsvinn i vårt handelslags matbutiker har minskat jämnt och vi har förbundit oss att minska matsvinnet från vår egen verksamhet. Vårt mål är att tillsammans med S-gruppen gå mot att halvera matsvinnet före 2030. I hela S-gruppen har matsvinnet i marketarna minskat 18 procent från 2014. Det är ett kontinuerligt arbete att minimera svinn, och en betydande del av det jobbet ser kunderna inte.

Vi minskar på svinn också på andra sätt och är en föregångare i det här inom markethandeln.  Redan under flera års tid har man fått köpa Svinn-lådor och Svinn-påsar samt Brödis-påsar i alla våra affärer.

– Brödis-påsarna är mycket populära och på många ställen säljs de slut redan under morgonen.  Också Svinn-lådorna och -påsarna hör till de mest eftersökta produkterna i butikerna. Då man köper frukter och grönsaker inverkar produkternas utseende och det hur färska de är på inköpsbeslutet, men de produkter som hamnar i Svinn-lådan är inte längre de bästa i dessa avseenden, men ännu fullt användbara.  Enbart med Svinn-lådor och Brödis-påsar har vi halverat mängden bioavfall i våra marketar, säger Varuboden-Oslas regionschef Annina Kallinen. Med Svinn-lådorna och -påsarna kan man också på ett enkelt sätt öka andelen frukt och grönsaker på sin egen tallrik.

Produkter som riskerar att bli svinn har vi redan  systematiskt i flera års tid sänkt priset på i vårt handelslag. Under den sista timmen butiken håller öppet under dagen får man på de hela 60 procent rabatt på de rödmärkta produkterna. På kvällen kan kunderna hitta superförmånliga produkter i sin kundkorg. De här produkterna har ett bäst före datum och sista användningsdag som närmar sig, men de kan ändå alldeles bra användas. Av de produkter som riskerar att bli svinn räddar kunderna mest förpackade fisk- och köttprodukter, så som laxfilé eller köttfärs, och bake off-produkter, som rispiroger, croissanter och köttpastejer.

 

Tillsammans med våra kunder jobbar vi för att minska på svinnet.

Den årliga Spillveckan firas 12–18 september. 

 

Det lönar sig alltid att läsa

I Europa är var femte 15-åring och nästan 55 miljoner vuxna fortfarande inte tillräckligt läskunniga. Det gör det svårare att hitta arbete och ökar risken för social utslagning. Det har gjorts många undersökningar om fördelarna med läsning. Att läsa högt påskyndar utvecklingen av barns läskunnighet. Det är också en viktig gemensam stund för barn och vuxna. Det lönar sig att fortsätta läsa högt också när barnet lärt sig att läsa själv. De tonåringar som har läst mycket har ett betydligt större ordförråd än sina jämnåriga som läser lite. Dessutom har man kunnat konstatera att förmågan att förstå andra utvecklas när man läser skönlitteratur. Det lönar sig också för äldre mänskor att läsa, eftersom läsning bromsar upp de nackdelar åldrandet medför. När man läser långa berättande texter aktiveras stora hjärnan.

Vårt handelslag uppmuntrar också till att utveckla läs- och skrivkunskaper och har till exempel genom kampanjen Det egna området till godo stött olika projekt som främjar läsfärdighet. En av de här är föräldraföreningen Porvoon Keskuskoulun vanhempainyhdistys i Borgå som främjar läsfärdighet med olika läsutmaningar och temamånader. År 2021 fick föräldraföreningen en donation som användes för att köpa bland annat bokpaket och ordna olika bokprojekt för skolan.  Till exempel biblioteksbesök och författarbesök uppmuntrar barn och ungdomar att läsa mer än vanligt. Tillgången till ett mångsidigt utbud av alternativ och olika texter är en viktig faktor för att stimulera barns och ungdomars intresse för läsning och uppmuntra dem att läsa.

Hitta ny läsning när du gör dina matinköp

I hyllorna i våra livsmedelsbutiker finns det också ett bra urval av tidskrifter och böcker. På samma gång du handlar mat kan du också behändigt plocka ner ny läsning för skymmande höstkvällar. Pocketböcker, tidskrifter, bilderböcker för att nämna några och här hittar du läsning i mångas smak.

Discgolf – en populär fritidsaktivitet

Discgolf har vuxit explosionsartat i popularitet. Grenen kom hit redan på 1980-talet, men det var först på 2000-talet som den blev en riktig hit bland både barn, ungdomar och vuxna. Åland har under de senaste åren verkligen satsat på discgolf. Det finns för tillfället 17 olika banor runt om på Åland och de har den största bantätheten i Finland.

Discgolf är en trevlig hobby, där man kan kombinera att röra sig utomhus och i naturen och ett intressant spel. Spelet kan spelas ensamt eller i grupp.

Discgolf är ett golfliknande spel som spelas på banor med 9 eller 18 hål. Reglerna är ganska enkla och syftet är att kasta en frisbee från startplatsen till en målkorg, som står på olika avstånd, med så få kast som möjligt. Det ideala antalet kast kan vara tre, fyra eller fem. Man börjar spelet med att kasta öppningskastet. Nästa kast görs alltid där det föregående kastet stannade. Den som har kommit igenom banan med minst kast har vunnit spelet.

Discgolfbanor med frivilliga krafter runt om på Åland

Ålands Discgolf grundades som en följd av coronapandemin. I april 2020, när nästan alla barn- och ungdomars hobbyer blev på paus på grund av undantagsförhållandena, uppstod idén att utöka nätverket av discgolfbanor och skapa meningsfulla aktiviteter för barn och ungdomar. På rekordtid byggdes nio nya banor på Åland och över 40 000 rundor spelades på dessa banor under 2020. Banorna finns i olika terränger och man kan spela nästan året runt. Discgolf samlar också ihop spelare i olika åldrar, och många tonåringars föräldrar har hittat en gemensam hobby för hela familjen just i den här sporten.

Vårt handelslag stödde år 2021 ungefär hundra samfund och föreningar med olika summor. Vi stöder i synnerhet sådana lokala föreningar som ordnar verksamhet för barn och unga och det är också särskilt viktigt för oss att verksamheten medför glädje för så många som möjligt. Discgolfbanorna på Åland är populära och erbjuder en gratis hobby. Ålands Disc Golf Förening har också donerat gratis discar till dem som behöver.

Ut i naturen

Discgolfbanorna finns på olika ställen i den skiftande naturen på Åland. En av huvudidéerna i projektet har också varit att få ut människor att njuta av naturen och röra på sig. Discgolf har blivit en spontan form av sport. Enligt en undersökning som genomfördes 2020 hade 28 procent av alla ålänningar spelat discgolf minst ett par gånger under det året. Ur en hälsosynpunkt har projektet varit mycket framgångsrikt.

Discgolfbanorna har medfört meningsfulla aktiviteter för den lokala befolkningen men också från turister som reser dit från fastlandet.

 

Ålands Disc Golf Förbund

Plats: Åland

Grundat: 2020

Fick år 2021 motta en donation via kampanjen Det egna området till godo

Donationen användes för att bygga Västerkalmare discgolfbana invid Mariehamn.

Kamratstöd och att göra saker tillsammans

Föreningen Pusselfamiljen har verkat på Åland från 1996 och föreningens syfte har varit att samla ensamstående föräldrar. Föreningen har närmare 300 medlemmar. Syftet med verksamheten är att erbjuda kamratstöd och att göra saker tillsammans. Vardagen för en ensamstående förälder är inte alltid lätt när ansvaret för ekonomi och barn ligger på en person. Pusselfamiljen vill ändå jobba utgående det positiva. Trots utmaningarna vill vi ge barn upplevelser tillsammans med sina föräldrar. Några gånger i månaden samlas de som vill till gemensamma fikakvällar i föreningshuset i Mariehamn. De vuxna får sitta och prata med varandra och barnen får leka tillsammans och de har en barnledare som ser efter dem. Grundtanken med verksamheten är densamma som i slutet av 1990-talet, och de varje månad återkommande fikaträffarna är en del av föreningen, även om de har flyttat från medlemmars hem till föreningshuset.

Under året ordnas det många olika aktiviteter, bland annat gympa, pulkaåkning, simning och bowling. Barnen är i olika åldrar och man strävar efter att planera aktiviteterna så att alla kan delta. Det har varit populärt med picknick i den närliggande naturen eller fisketurer. Vi vill också ordna sådana aktiviteter att alla som vill kan delta och inte behöver avstå från på grund av stora deltagarkostnader. Sponsringar och donationer är viktiga för föreningen eftersom man med hjälp av det kan ordna trevlig sysselsättning som är gratis för medlemmarna.

– För oss är allt stöd välkommet, eftersom vi vill hålla medlemsavgifterna låga för att de inte ska bli ett hinder för att delta i vår verksamhet och få stöd i den livssituation man befinner sig i. Med donationer och sponsring ordnar vi till exempel varje år en jullunch till föreningens medlemmar med familjer. De somriga veckoslutsresorna till Käringsunds stugby med tillhörande pizzabuffé är verkligen efterlängtade bland våra medlemmar, berättar föreningens viceordförande Solveig Tikander.

En veckoslutsresa till stugbyn i Käringsund

År 2021 fick Pusselfamiljen en donation via Varuboden-Oslas kampanj Det egna området till godo. Pengarna från kampanjen användes till att en veckoslutsresa för föräldrar och barn. Föreningen har redan i många år åkt på en somrig veckoslutsresa till stugbyn i Käringsund på Eckerö. Syftet med resan är att skapa fina minnen och möjliggöra en sommarlovsresa för sina medlemmar. Det ordnas inget speciellt program för helgen utan tanken är att kunna umgås fritt och koppla loss från vardagen. Helgen är också ett ypperligt tillfälle att träffa nya människor, så som Catarina Franzas berättar om sin första resa till Käringsund: ”När jag första gången åkte till Käringsund med mina två döttrar för ett veckoslut, frågade en av dem från baksätet på bilen att vad vi ska göra när vi kommer fram när vi inte känner någon. När vi kom fram ställde vi oss i kön till pizzabuffén och mina barn hittade direkt någon att prata med och likaså jag. Hela helgen lekte barnen tillsammans med sina nya kompisar. Den här resan var den första av många.”

Och det är just samhörigheten som hörs i medlemmarnas berättelser Här förstår man varandra och kan prata om vardagens utmaningar och glädjeämnen med personer i samma situation. Viktigast är ändå glädjen över att kunna umgås med barnen och skapa dem trevliga minnen. I en helg på Käringsund ingår strandlekar, simning, trampbåtar och en hel massa utomhusvistelse och sköna stunder.

Barn och unga i centrum

Liksom för Pusselfamiljen är det också viktigt för vårt handelslag att vara med och stödja barn och ungas verksamhet. Varuboden-Oslos förvaltningsråd har under många år ordnat kampanjen Det egna området till godo och med hjälp av den har man stött olika slags verksamhet. Pusselfamiljen vill genom sin verksamhet stödja ensamstående familjer och erbjuda kamratstöd och trevliga aktiviteter. En trygg miljö för tillväxt, socialt umgänge med jämnåriga och gemensamma fritidsaktiviteter stödjer barn och unga att bättre klara av världsomvälvande händelser. Föräldrar som mår bra tryggar en balanserad tillväxt för sina barn.

– Vi hoppas att vi med vår verksamhet kan stötta ensamstående föräldrar i att orka med vardagen och samtidigt erbjuda barn och unga möjlighet att delta i olika aktiviteter tillsammans med sina familjer, vara del av en grupp och uppleva glädjestunder tillsammans med andra, säger Solveig Tikander.

Drygt 20 procent av ålänningarna är ensamstående föräldrar till barn under 18 år och Pusselfamiljen är en rätt så aktiv förening. Det finns behov för den här verksamheten och, som medlemmarna berättar så krävs det inte så mycket för att kunna skapa en lättare vardag och positiva minnen.

 

Pusselfamiljen rf.

Plats: Åland

Grundat: 1996

Cirka 300 medlemmar

Fick år 2021 motta en donation via kampanjen Det egna området till godo

Med donationen ordnade man en veckoslutsresa till Käringsund för föräldrar och barn

 

 

 

Vårt verksamhetsområdes barn och unga i centrum 

Vårt handelslag vill vara med och stöda speciellt verksamhet riktad till barn och unga på sitt eget verksamhetsområde. Varuboden-Oslas förvaltningsråd har redan många år ordnat kampanjen Det egna området till godo och nu är det femte året i ordningen. Vi strävar efter att rikta stödet till ett brett spektrum av föreningar och aktörer på hela vårt handelslags verksamhetsområde och på så sätt öka välmående för barn och unga i området. Årets donation, 100 000 euro delas ut till verksamhet som förebygger mobbning och förhindrar utslagning bland barn och unga. Vi prioriterar projekt som når ett stort antal barn och unga.

”Jag är glad att Varuboden-Osla, som är handelslaget på vårt område, har möjlighet att stödja arbete bland barn och unga. Jag hoppas att så många föreningar som möjligt på verksamhetsområdet utnyttjar denna fantastiska möjlighet och att också kunskapen om handelslagets verksamhet och förmåner samtidigt ökar”, säger förvaltningsrådets ordförande Leena Munter-Ollus.

Just nu är det extra viktigt att stödja verksamhet riktad till barn och unga. De senaste årens händelser, coronan och kriget i Ukraina, har påverkat oss alla, speciellt barn och unga. En trygg tillväxtmiljö, social interaktion med jämnåriga och gemensamma fritidsaktiviteter stöder dem att bättre klara av omvälvande händelser i världen. Vi hoppas att vi med kampanjen kan stödja barn och ungas möjligheter att delta i olika aktiviteter, få känna samhörighet och uppleva glädjestunder tillsammans med andra. Att stödja barn och ungas delaktighet och styrkor är också en del av förebyggandet av psykiska problem och det ger barn och unga vägledning och verktyg för framtiden.

 

Många slag av verksamhet 

Ansökningstiden börjar 15 augusti och tar slut 18 september. Alla ansökningar görs via ett elektroniskt ansökningsformulär som finns på vårt handelslags webbplats.

Donationen delas ut till verksamheter som förebygger mobbning och förhindrar utslagning bland barn och unga. Verksamheten ska riktas till barn och unga som är bosatta på handelslagets verksamhetsområde. Bidrag inte kan sökas av politiska partier, kommuner, städer eller församlingar.

Beslut om mottagare av donationen fattas av handelslagets förvaltning. Donationsmottagarna meddelas under oktober 2022 och då utbetalas också donationerna.

– Vi hoppas att så många av våra lokala föreningar som möjligt är aktiva och ansöker om bidrag och att vi på det sättet tillsammans kan arbeta för att stöda barns och ungas välmående, säger Leena Munter-Ollus.

Ytterligare information: Det egna området till godo

Enkelt att återvinna

Idag 18.3 firar vi den internationella återvinningsdagen. Det är enkelt att återvinna förpackningar när man går och handlar till S-market Jomala eftersom det finns en ekopunkt på deras gård. Till ekopunkten kan man föra kartong, metall, glas och papper. Speciellt aktiva är kunder att återvinna flaskor och burkar. I alla våra matbutiker finns återvinningsställen för plastflaskor och burkar med pant. Ofta tar automaterna också emot flaskor och burkar utan pant.

En del av avfallet är speciellt skadligt för miljön. Därför är det viktigt att det inte hamnar i blandavfallet. Sådant avfall är till exempel elektronikbatterier, batterier och el- och elektronikavfall. Våra kunder kan fritt returnera små el- och elektronikapparater, som till yttermåttet är under 25 centimeter, alltså till exempel lysrörslampor, lysrör, hårtorkar och kaffebryggare till butikerna. Under 1000 kvadratmeter stora matbutiker utgör ett undantag. Små butiker kan inte ta emot apparater, eftersom till exempel lysrörslampor som inte längre används inte kan förvaras i en livsmedelslokal på ett säkert eller hygieniskt sätt.

– Vår personal är medveten om miljö- och återvinningsfrågor. Vi har utbildat personalen i små butiker att de ska hänvisa kunder till närmaste regionala återvinningspunkt som upprätthålls av producenter eller kommuner och som tar emot apparaterna, säger markethandelns branschdirektör Bengt Vinberg.

Förpackningsreformer sparar på naturen

Förpackningsreformer görs kontinuerligt i hela S-gruppen och det hjälper sorterings- och återvinningsjobbet för kunderna i vårt handelslag. Med förpackningsreformerna strävar man till exempel efter att förbättra återvinning av förpackningar, minska mängden plast som används i förpackningar och öka användning av återvunnet material. S-gruppen har som mål att förpackningarna till alla sina egna varumärken ska vara återvinningsbara före slutet av 2022.

Det väsentliga med att förnya förpackningar är också det att förpackningarna ska skydda produkten och förbättra hållbarheten och minska mängden svinn. I nya förpackningar strävar man också efter att använda alltmer återvunnet material. Den senaste förändringen är att plastomslaget på Kotimaista-tulpanerna byttes om till pappersomslag, och i och med det här sparas det över 6000 kilogram plast per år. Utöver alla förnyelser trycker man på alla förpackningar till S-gruppens egna varumärken alltid lättlästa sorteringsanvisningar, som underlättar kundernas jobb när de sorterar förpackningar till återvinning.

Enheternas arbete för vår miljös bästa

I butikens vardag är återvinning och att minska på matsvinn en naturlig och viktig del av deras vardagsrutiner Förpackningsavfall och annat avfall som uppstår från verksamheten återvinns på rätt sätt och det här ingår i nya medarbetares introduktionsmaterial.

I butikerna uppstår det svinn och därför har det gjorts mycket jobb för att minska på det. I butikens vardag minskar man svinnet genom att dagligen följa upp datum och speciellt på sådana produkter som lätt blir skämda. Grundprincipen för att plocka upp varor i hyllan, nya produkter längst bak och äldre fram, är fortfarande ett rättesnöre i kampen mot svinn. Vid sidan av det här beaktar man också produktplatser och vilket ställe på hyllan säljer bäst. Man fäster uppmärksamhet vid förvaring av produkter; rätt ljus och temperatur inverkar på hur produkterna håller.

– Att hantera matsvinn är en naturlig och viktig del av våra vardagsrutiner.  Vi håller matsvinnet i schack genom att låta efterfrågan styra hur vi utvecklar vårt sortiment och genom att använda oss av moderna prognossystem då vi uppskattar beställningsmängder, att vi säljer produkter som närmar sig sitt bäst före-datum till rabatterat pris och vårt kontinuerligt ökade samarbete med organisationer som tar emot matdonationer. Vi utvecklar ständigt vår verksamhet för att minska på matsvinnet. Vårt mål är att vi inte ska producera något bioavfall alls, säger branschdirektör Bengt Vinberg.

 

Återvinn behändigt på samma gång du handlar!

Hela S-gruppen har som gemensamt mål att vara koldioxidnegativt redan 2025. Ett sätt att nå målet är att använda mer el som är producerad med förnybar energi, till exempel solkraft. Användningen av solkraft utvidgas kontinuerligt i handelslaget och speciellt butikernas stora platta tak står ofta outnyttjade. Genom att installera solpaneler kan man förse butiken med el för eget bruk.

– S-gruppens gemensamma mål är att vara koldioxidnegativt år 2025, och ett sätt att nå målet är att öka användningen av förnybar energi, till exempel solkraft. Det är saker som vi i vårt handelslag fäster uppmärksamhet vid både när vi renoverar och när vi bygger nytt. I samband med renoveringarna byter vi ut kylar och frysar till sådana som fungerar med koldioxid och som sparar upp till 40 procent energi. Nästan hela belysningen är redan nu utbytt till energisnål LED-belysning. Vi ser också att det finns potential inom solenergin, berättar projektchef Tomas Fagerström.

I april när snömassorna från taket har smultit börjar arbetena på S-market Jomalas tak. Taket förses med 390 solpaneler och arbetet blir klart i maj lagom inför sommaren. Solpanelerna kommer att producera el för butikens eget bruk. Butiker förbrukar som mest el dagtid och sommartid, vilket också är den tid som solcellerna producerar som mest el.

– Våra affärer förbrukar mest el under somrarna då det i synnerhet behövs energi för kylar och frysar, och nedkylning. Under soliga sommartimmar kan i bästa fall all den energi som förbrukas i fastigheten komma från solen. På årsnivå utgör solenergin ungefär 10 procent av den el som fastigheterna använder, berättar Tomas Fagerström vidare.

Solpanelssystemet levereras av det lokala elföretaget Harrys el.

 

 

Den bilfria dagen har firats i Finland sedan år 2000. Dagen har sitt ursprung redan på 1990-talet när man ville fästa uppmärksamhet vid de miljöolägenheter den ökade trafiken medförde och vid att utveckla kollektivtrafiken. Fortfarande är den bilfria dagen en bra tidpunkt att få mänskor att fundera på sina egna val om hur de rör sig.

I vårt handelslag har personalen i stöd- och servicefunktionerna redan i närmare tio år haft möjlighet att flexibelt jobba på distans ett par dagar i veckan. Från och med början av oktober kommer vi att öka möjligheten till distansarbete till tre dagar per vecka. Vi uppmuntrar också personalen att samåka sina arbetsresor.

Vårt handelslag är med i projektet Hållbart till jobbet som koordineras av Borgå stad och finansieras av Miljöministeriet. Målet med projektet är att skapa färdsätt som främjar välmående för medarbetare som jobbar i Borgå och minska utsläpp av växthusgaser från arbets- och tjänsteresor.  Målet är också att förbättra möjligheterna att använda hållbara färdsätt och att främja ibruktagande av mer flexibla arbetssätt. I och med projektet har det utarbetats en plan för färdsätt för vårt handelslag. Med hjälp av planen kan vi förbättra möjligheterna att använda hållbara färdsätt både för arbets- och för tjänsteresor.

– På basis av resultaten från projektets enkät har vi börjat fästa uppmärksamhet bland annat vid att vi erbjuder personalen bra ställen att förvara cyklar på och till exempel ställen där man under arbetsdagen kan hänga upp de kläder man använder när man cyklar på våra verksamhetsställen, berättar personalchef Paula Pajunen.

Att använda kollektivtrafik för arbetsresor stöds också med den förmån för arbetsresor som finns i ePassi. Med Flex saldot, som finns i applikationen, kan man betala sina arbetsresor. Med förmånen kan man behändigt betala sina egna resekort eller säsongsbiljetter till lokaltrafiken, VR och Matkahuolto.

I vårt handelslag är hållbarhet och miljöfrågor en del i allt som vi gör.  Vi samarbetar gärna för sådana saker, där vi kan vara med och möjliggöra stadsbornas välmående och en fungerande vardag.  Dessutom vill vi också uppmuntra mänskor att röra på sig och för sin del vara med och jobba för miljön. Vi är redan tredje sommaren i rad med i ett stadscykelsamarbete som möjliggjort att det finns nu att hyra 120 behändiga stadscyklar i. Den här sommaren utvidgades samarbetet till Raseborg och där finns det nu 30 cyklar. Cyklarna kan enkelt hyras via applikationen Donkey Republic.

 

Vi rör oss på ett mer hållbart sätt!

Enligt färska undersökningar är butikernas andel av allt det svinn som uppstår i livsmedelskedjan ungefär 16 procent. Det viktigaste är att göra prognoser på basis av data och att beställningssystemet för produkter i butikerna är noggrant justerade enligt åtgång för att kunna beställa rätta mängder mat.

I butikens vardag minskar man svinnet genom att dagligen följer upp datum och speciellt på sådana produkter som lätt blir skämda. Grundprincipen för att plocka upp varor i hyllan, nya produkter längst bak och äldre fram, är fortfarande ett rättesnöre i kampen mot svinn. Vid sidan av det här beaktar man också produktplatser och vilket ställe på hyllan säljer bäst. Man fäster uppmärksamhet vid förvaring av produkter; rätt ljus och temperatur inverkar på hur produkterna håller.

– Att hantera matsvinn är en naturlig och viktig del av våra vardagsrutiner. Vi håller matsvinnet i schakt genom att låta efterfrågan styra hur vi utvecklar vårt sortiment och genom att använda oss av moderna prognossystem då vi uppskattar beställningsmängder, att vi säljer produkter som närmar sig sitt bäst före-datum till rabatterat pris och vårt kontinuerligt ökade samarbete med organisationer som tar emot matdonationer. Vi utvecklar ständigt vår verksamhet för att minska på matsvinnet. Vårt mål är att vi inte ska producera något bioavfall alls, säger branschdirektör Bengt Vinberg.

Matbutikernas utmaning är balansgången mellan att ha en ständig tillgång på produkter och kundernas allt mer differentierade behov.  Det utbud som de enskilda butikerna behöver för att svara på just sin egen lokala kundgrupps önskemål skiljer sig från varandra.  Ett sortiment som träffar rätt behöver inte nödvändigtvis betyda ett större sortiment än förut.

Också en del av de produkter som riskerar att bli svinn går till donationer eller mathjälp. Det frivilliga samarbetet med välgörenhetsorganisationerna har gått smidigt.

– Via välgörenhetsorganisationerna riktas hjälpen jämlikt till dem som verkligen behöver den.  På vårt breda verksamhetsområde finns otaliga samarbetspartners. Till mathjälp doneras sådana livsmedel som ännu är fullt konsumtionsdugliga till sitt bäst före-datum, men som av en eller annan orsak riskerar att inte bli sålda under sin hållbarhetstid, berättar Vinberg.

 

”Det är dags att uppskatta maten”

Den här veckan är det Spillvecka. Varuboden-Osla minskar aktivt svinn i all sin verksamhet. Läs också