Enkelt att återvinna

Idag 18.3 firar vi den internationella återvinningsdagen. Det är enkelt att återvinna förpackningar när man går och handlar till S-market Jomala eftersom det finns en ekopunkt på deras gård. Till ekopunkten kan man föra kartong, metall, glas och papper. Speciellt aktiva är kunder att återvinna flaskor och burkar. I alla våra matbutiker finns återvinningsställen för plastflaskor och burkar med pant. Ofta tar automaterna också emot flaskor och burkar utan pant.

En del av avfallet är speciellt skadligt för miljön. Därför är det viktigt att det inte hamnar i blandavfallet. Sådant avfall är till exempel elektronikbatterier, batterier och el- och elektronikavfall. Våra kunder kan fritt returnera små el- och elektronikapparater, som till yttermåttet är under 25 centimeter, alltså till exempel lysrörslampor, lysrör, hårtorkar och kaffebryggare till butikerna. Under 1000 kvadratmeter stora matbutiker utgör ett undantag. Små butiker kan inte ta emot apparater, eftersom till exempel lysrörslampor som inte längre används inte kan förvaras i en livsmedelslokal på ett säkert eller hygieniskt sätt.

– Vår personal är medveten om miljö- och återvinningsfrågor. Vi har utbildat personalen i små butiker att de ska hänvisa kunder till närmaste regionala återvinningspunkt som upprätthålls av producenter eller kommuner och som tar emot apparaterna, säger markethandelns branschdirektör Bengt Vinberg.

Förpackningsreformer sparar på naturen

Förpackningsreformer görs kontinuerligt i hela S-gruppen och det hjälper sorterings- och återvinningsjobbet för kunderna i vårt handelslag. Med förpackningsreformerna strävar man till exempel efter att förbättra återvinning av förpackningar, minska mängden plast som används i förpackningar och öka användning av återvunnet material. S-gruppen har som mål att förpackningarna till alla sina egna varumärken ska vara återvinningsbara före slutet av 2022.

Det väsentliga med att förnya förpackningar är också det att förpackningarna ska skydda produkten och förbättra hållbarheten och minska mängden svinn. I nya förpackningar strävar man också efter att använda alltmer återvunnet material. Den senaste förändringen är att plastomslaget på Kotimaista-tulpanerna byttes om till pappersomslag, och i och med det här sparas det över 6000 kilogram plast per år. Utöver alla förnyelser trycker man på alla förpackningar till S-gruppens egna varumärken alltid lättlästa sorteringsanvisningar, som underlättar kundernas jobb när de sorterar förpackningar till återvinning.

Enheternas arbete för vår miljös bästa

I butikens vardag är återvinning och att minska på matsvinn en naturlig och viktig del av deras vardagsrutiner Förpackningsavfall och annat avfall som uppstår från verksamheten återvinns på rätt sätt och det här ingår i nya medarbetares introduktionsmaterial.

I butikerna uppstår det svinn och därför har det gjorts mycket jobb för att minska på det. I butikens vardag minskar man svinnet genom att dagligen följa upp datum och speciellt på sådana produkter som lätt blir skämda. Grundprincipen för att plocka upp varor i hyllan, nya produkter längst bak och äldre fram, är fortfarande ett rättesnöre i kampen mot svinn. Vid sidan av det här beaktar man också produktplatser och vilket ställe på hyllan säljer bäst. Man fäster uppmärksamhet vid förvaring av produkter; rätt ljus och temperatur inverkar på hur produkterna håller.

– Att hantera matsvinn är en naturlig och viktig del av våra vardagsrutiner.  Vi håller matsvinnet i schack genom att låta efterfrågan styra hur vi utvecklar vårt sortiment och genom att använda oss av moderna prognossystem då vi uppskattar beställningsmängder, att vi säljer produkter som närmar sig sitt bäst före-datum till rabatterat pris och vårt kontinuerligt ökade samarbete med organisationer som tar emot matdonationer. Vi utvecklar ständigt vår verksamhet för att minska på matsvinnet. Vårt mål är att vi inte ska producera något bioavfall alls, säger branschdirektör Bengt Vinberg.

 

Återvinn behändigt på samma gång du handlar!

Hela S-gruppen har som gemensamt mål att vara koldioxidnegativt redan 2025. Ett sätt att nå målet är att använda mer el som är producerad med förnybar energi, till exempel solkraft. Användningen av solkraft utvidgas kontinuerligt i handelslaget och speciellt butikernas stora platta tak står ofta outnyttjade. Genom att installera solpaneler kan man förse butiken med el för eget bruk.

– S-gruppens gemensamma mål är att vara koldioxidnegativt år 2025, och ett sätt att nå målet är att öka användningen av förnybar energi, till exempel solkraft. Det är saker som vi i vårt handelslag fäster uppmärksamhet vid både när vi renoverar och när vi bygger nytt. I samband med renoveringarna byter vi ut kylar och frysar till sådana som fungerar med koldioxid och som sparar upp till 40 procent energi. Nästan hela belysningen är redan nu utbytt till energisnål LED-belysning. Vi ser också att det finns potential inom solenergin, berättar projektchef Tomas Fagerström.

I april när snömassorna från taket har smultit börjar arbetena på S-market Jomalas tak. Taket förses med 390 solpaneler och arbetet blir klart i maj lagom inför sommaren. Solpanelerna kommer att producera el för butikens eget bruk. Butiker förbrukar som mest el dagtid och sommartid, vilket också är den tid som solcellerna producerar som mest el.

– Våra affärer förbrukar mest el under somrarna då det i synnerhet behövs energi för kylar och frysar, och nedkylning. Under soliga sommartimmar kan i bästa fall all den energi som förbrukas i fastigheten komma från solen. På årsnivå utgör solenergin ungefär 10 procent av den el som fastigheterna använder, berättar Tomas Fagerström vidare.

Solpanelssystemet levereras av det lokala elföretaget Harrys el.

 

 

Den bilfria dagen har firats i Finland sedan år 2000. Dagen har sitt ursprung redan på 1990-talet när man ville fästa uppmärksamhet vid de miljöolägenheter den ökade trafiken medförde och vid att utveckla kollektivtrafiken. Fortfarande är den bilfria dagen en bra tidpunkt att få mänskor att fundera på sina egna val om hur de rör sig.

I vårt handelslag har personalen i stöd- och servicefunktionerna redan i närmare tio år haft möjlighet att flexibelt jobba på distans ett par dagar i veckan. Från och med början av oktober kommer vi att öka möjligheten till distansarbete till tre dagar per vecka. Vi uppmuntrar också personalen att samåka sina arbetsresor.

Vårt handelslag är med i projektet Hållbart till jobbet som koordineras av Borgå stad och finansieras av Miljöministeriet. Målet med projektet är att skapa färdsätt som främjar välmående för medarbetare som jobbar i Borgå och minska utsläpp av växthusgaser från arbets- och tjänsteresor.  Målet är också att förbättra möjligheterna att använda hållbara färdsätt och att främja ibruktagande av mer flexibla arbetssätt. I och med projektet har det utarbetats en plan för färdsätt för vårt handelslag. Med hjälp av planen kan vi förbättra möjligheterna att använda hållbara färdsätt både för arbets- och för tjänsteresor.

– På basis av resultaten från projektets enkät har vi börjat fästa uppmärksamhet bland annat vid att vi erbjuder personalen bra ställen att förvara cyklar på och till exempel ställen där man under arbetsdagen kan hänga upp de kläder man använder när man cyklar på våra verksamhetsställen, berättar personalchef Paula Pajunen.

Att använda kollektivtrafik för arbetsresor stöds också med den förmån för arbetsresor som finns i ePassi. Med Flex saldot, som finns i applikationen, kan man betala sina arbetsresor. Med förmånen kan man behändigt betala sina egna resekort eller säsongsbiljetter till lokaltrafiken, VR och Matkahuolto.

I vårt handelslag är hållbarhet och miljöfrågor en del i allt som vi gör.  Vi samarbetar gärna för sådana saker, där vi kan vara med och möjliggöra stadsbornas välmående och en fungerande vardag.  Dessutom vill vi också uppmuntra mänskor att röra på sig och för sin del vara med och jobba för miljön. Vi är redan tredje sommaren i rad med i ett stadscykelsamarbete som möjliggjort att det finns nu att hyra 120 behändiga stadscyklar i. Den här sommaren utvidgades samarbetet till Raseborg och där finns det nu 30 cyklar. Cyklarna kan enkelt hyras via applikationen Donkey Republic.

 

Vi rör oss på ett mer hållbart sätt!

Enligt färska undersökningar är butikernas andel av allt det svinn som uppstår i livsmedelskedjan ungefär 16 procent. Det viktigaste är att göra prognoser på basis av data och att beställningssystemet för produkter i butikerna är noggrant justerade enligt åtgång för att kunna beställa rätta mängder mat.

I butikens vardag minskar man svinnet genom att dagligen följer upp datum och speciellt på sådana produkter som lätt blir skämda. Grundprincipen för att plocka upp varor i hyllan, nya produkter längst bak och äldre fram, är fortfarande ett rättesnöre i kampen mot svinn. Vid sidan av det här beaktar man också produktplatser och vilket ställe på hyllan säljer bäst. Man fäster uppmärksamhet vid förvaring av produkter; rätt ljus och temperatur inverkar på hur produkterna håller.

– Att hantera matsvinn är en naturlig och viktig del av våra vardagsrutiner. Vi håller matsvinnet i schakt genom att låta efterfrågan styra hur vi utvecklar vårt sortiment och genom att använda oss av moderna prognossystem då vi uppskattar beställningsmängder, att vi säljer produkter som närmar sig sitt bäst före-datum till rabatterat pris och vårt kontinuerligt ökade samarbete med organisationer som tar emot matdonationer. Vi utvecklar ständigt vår verksamhet för att minska på matsvinnet. Vårt mål är att vi inte ska producera något bioavfall alls, säger branschdirektör Bengt Vinberg.

Matbutikernas utmaning är balansgången mellan att ha en ständig tillgång på produkter och kundernas allt mer differentierade behov.  Det utbud som de enskilda butikerna behöver för att svara på just sin egen lokala kundgrupps önskemål skiljer sig från varandra.  Ett sortiment som träffar rätt behöver inte nödvändigtvis betyda ett större sortiment än förut.

Också en del av de produkter som riskerar att bli svinn går till donationer eller mathjälp. Det frivilliga samarbetet med välgörenhetsorganisationerna har gått smidigt.

– Via välgörenhetsorganisationerna riktas hjälpen jämlikt till dem som verkligen behöver den.  På vårt breda verksamhetsområde finns otaliga samarbetspartners. Till mathjälp doneras sådana livsmedel som ännu är fullt konsumtionsdugliga till sitt bäst före-datum, men som av en eller annan orsak riskerar att inte bli sålda under sin hållbarhetstid, berättar Vinberg.

 

”Det är dags att uppskatta maten”

Den här veckan är det Spillvecka. Varuboden-Osla minskar aktivt svinn i all sin verksamhet. Läs också 

Svinnlådor, Brödis-påsar och rödmärkta produkter

Det arbete som vi gjort i vårt handelslag för att minska på matsvinnet i våra matbutiker har gett goda resultat. Vi har hittat effektiva sätt att motarbeta svinn och nya utvecklas hela tiden. Det viktigaste är att göra prognoser på åtgång utgående från data och alltså inte beställa mer än man säljer. Det här är en kontinuerlig balansgång. Vi för statistik på varje gram som bokförs som svinn för att vi ska veta varifrån svinn uppstår.  Den mängd svinn som uppstår i vårt handelslags matbutiker har konstant minskat och vi har förbundit oss att minska på det matsvinn som uppstår i samband med vår verksamhet med 15 procent före nästa år.

Vi minskar på svinn också på andra sätt och är en föregångare i det här inom markethandeln.  Redan under flera års tid har man fått köpa Svinnlådor och Svinnpåsar samt Brödis-påsar i alla våra affärer.  I Svinnlådorna och -påsarna säljs frukter och grönsaker som utseendemässigt kanske inte längre är helt perfekta, men ändå ännu är goda att äta.  I Brödis-påsarna i sin tur säljs bröd, där ”bäst före datum” går ut samma dag, till ett förmånligt pris.

– Brödis-påsarna är mycket populära och på många ställen säljs de slut redan under morgonen.  Också Svinnlådorna och -påsarna hör till de mest eftersökta produkterna i butikerna. Då man köper frukter och grönsaker inverkar produkternas utseende och det hur färska de är på inköpsbeslutet, men de produkter som hamnar i Svinnlådan är inte längre de bästa i dessa avseenden, men ännu fullt användbara, berättar Varuboden-Oslas distriktschef Annina Kallinen. Med Svinnlådorna och -påsarna kan man också på ett enkelt sätt öka andelen frukt och grönsaker på sin egen tallrik.

Vi införde också rödmärkta produkter i alla våra affärer för ett antal år sedan.  Livsmedel där datumet håller på att gå ut och som är rödmärkta säljs med 60 procents rabatt under den sista timmen butiken håller öppet under dagen.        Av de produkter som riskerar att bli svinn räddar kunderna mest förpackade fisk- och köttprodukter, så som laxfilé eller köttfärs, och bake off-produkter, som rispiroger, croissanter och köttpastejer.

Inom restaurangbranschen hamnar ungefär en sjättedel av maten någon annanstans än i kunders magar.

Våra restauranger gör dagligen konkreta ting för att minska på matsvinn. Genom vårt arbete har vi redan nu kunnat minska betydligt på matsvinnet i våra restauranger.  Vi använder existerande prognoser då vi beställer, vi tillreder mindre mängder per gång och vid buffébordet påminner vi våra kunder om att bara ta så mycket mat på en gång som de orkar äta och då fäster kunderna mer uppmärksamhet vid den mängd mat de slänger bort.

Tillsammans med våra kunder jobbar vi för att minska på svinnet.

Den årliga Spillveckan firas 13–19 september. 

– För oss är det viktigt att erbjuda så mycket lokalproducerat som möjligt i våra butiker, säger distriktschef Annina Kallinen. Dels frågar våra kunder efter åländska produkter, dels är det ett sätt för oss att stöda de åländska lantbruksföretagarna. Därför är det viktigt för oss att vara med i Skördefesten, för att lyfta fram lokala produkter och producenter.

Också i år ordnas Varubodens Kockskola för barn från 4 år uppåt. Kockskolan går av stapeln på Cederbergs gård i Saltvik, och precis som under tidigare år är det hushållsläraren och måltidscoachen Harriet Strandvik som har hand om Kockskolan.

– I år har vi valt Skördefestens symbol äpplet som tema för Kockskolan, berättar Annina Kallinen. Barnen får först smaka på olika äppelsorter och sedan välja vilket slags äpple de lagar äppelmums av. Samtidigt som barnen får bekanta sig med olika åländska äpplen får de också lära sig att tillreda ett enkelt och smakligt mellanmål.

Skördefesten kommer också att synas i Varuboden på Ålands butiker, dvs. S-market i Jomala och Godby och Varuboden City.

Läs mer om Skördefesten 

Svinnlådorna och -påsarna och Brödis-påsarna favoriter i butikerna

I Svinnlådorna och -påsarna säljs frukter och grönsaker som utseendemässigt kanske inte längre är helt perfekta, men ändå ännu är goda att äta.  I Brödis-påsarna i sin tur säljs bröd, där ”bäst före datum” går ut samma dag, till ett förmånligt pris. Årligen säljs det tiotusentals Svinnlådor och -påsar och Brödis-påsar och det här betyder på årsnivå över 100 000 kilogram enbart för Svinnlådornas- och -påsarnas del. Nu har försäljningsmängderna minskat, vilket är bra eftersom det betyder att de beställningssystem som vi använder fungerar. I år har kunderna köpt närmare 35 000 Brödis-påsar, och ungefär 20 000 Svinnlådor- och påsar plockades i kundkorgar och -vagnar.

– Brödis-påsarna är mycket populära och på många ställen säljs de slut redan under morgonen.  Också Svinnlådorna och -påsarna hör till de mest eftersökta produkterna i butikerna, berättar Varuboden-Oslas distriktschef Annina Kallinen.   Med Svinnlådorna och -påsarna kan man också på ett enkelt sätt öka andelen frukt och grönsaker på sin egen tallrik.

Rödmärkta produkter – hit under kvällsförsäljningen

Vi införde också rödmärkta produkter i alla våra affärer för ett antal år sedan. Livsmedel där datumet håller på att gå ut och som är rödmärkta säljs med 60 procents rabatt under de sista timmarna butiken håller öppet under dagen. Alla kundgrupper är intresserade av svinnprodukter och åtgången är garanterad.

– Av de produkter som tänker bli svinn räddas mest bland annat förpackade fisk- och köttprodukter, så som laxfilé eller köttfärs, och bake off-produkter, som rispiroger, croissanter och köttpastejer, berättar Kallinen.

Vårt handelslags butiker ger också produkter som inte längre kan säljas till ett stort antal olika mathjälpsaktörer på vårt verksamhetsområde.

Våra restauranger starkt med i svinntalkot

Våra restauranger gör dagligen konkreta ting för att minska på matsvinn.

– Exempelvis i våra ABC-trafikbutiker, som förutom en restaurang också har en livsmedelsaffär och på ett par enheter också ett Hesburger-snabbmatsställe, används produkter från de olika avdelningarna i kors för att minska på svinnet. Sallad är ett bra exempel på en produkt vars svinn vi har kunnat minska på avsevärt med denna åtgärd. Då det kommer till caféprodukter så vill vi bjuda våra kunder på färskt och smakligt sött och salt till kaffet. Vi har medvetet minskat på den mängd produkter vi tillreder per gång och samtidigt kunnat garantera att produkterna är färska samt minimera svinn. Det här kräver av arbetsplaneringen det att man tillreder produkter oftare, säger Minna Virta som är trafikbutikschef på ABC Kungsvägen.

Även kunderna är en viktig del av och bär ansvar i kampen för att minska matsvinn: man borde egentligen bara ta så mycket mat på tallriken som man orkar äta upp.

– Vi har vid buffébordet också satt upp meddelanden åt kunderna där personalen påminner till exempel om att ”ta endast så mycket mat som du orkar äta, du kan alltid ta till”. Då fäster man mer uppmärksamhet vid den mängd mat man slänger bort. Vår kärlretur som fungerar med så kallad självbetjäning och där kunderna returnerar kärlen direkt till disklinjen minskar också på svinn. Efter att vi övergick till den här modellen är den mängd mat som kunderna lämnar kvar på tallriken allt mindre och mängden bioavfall har minskat, fortsätter Minna Virta.

Handelslaget Varuboden-Osla ordnade i år redan för fjärde gången kampanjen Det egna området till godo. Totalt delades 100 000 euro ut till organisationer och föreningar som verkar på handelslagets område utgående från deras ansökningar. I år sökte vi särskilt efter nya idéer för innovativ verksamhet för barn och unga och som ökar deras välbefinnande.

Inom utsatt tid kom det in 337 ansökningar. De 100 donationsmottagarna valdes av lokala arbetsgrupper där både handelslagets förtroendevalda och personal var representerade. De lärdomar som pandemin har gett hade noterats bra i ansökningarna, och flera verksamheter var planerade att ordnas utomhus. Dessutom hade många redan från start planerat olika sätt att förverkliga verksamheten beroende på situationen. I ansökningarna betonas motion, kultur och djur och natur.

Donationssummorna varierar från 500 euro upp till 3500 euro.

 

Donationsmottagare:

 

Åland:

Frizon Åland rf

Pusselfamiljen

Ridklubben Sleipner

Ålands Discgolf förbund

Ålands kenneldistrikt rf

 

Grankulla:

Kauniaisten Omaehtoisen Liikkumisen Edustajat ry (KOLE)

Grankulla gymnastikförening r.f.

Kauniaisten Taitoluisteluklubi r.y

Grani Tennis r.f

Hangö:

Hangö Udds Ryttare rf.

Hangö Segelförening rf

Hangon tenniskerho ry

Hangon Meriversot

Lovisa:

Ungdomsföreningen Bildande Nöjen rf

Stödföreningen för Lovisa Konst rf

Liljendal Idrottsklubb R.F

Föräldraföreningen vid Hembacka daghem

Mannerheimin lastensuojeluliiton Loviisan yhdistys ry

Östnylands 4H rf.

Föräldraföreningen Mårran

Kulttuuri- ja maisemayhdistys Saarni Ry

Östra Nylands Ungdomsförbund rf

Koskenkylän kyäyhdistys ry Forsby Byaförenig rf

Pernjan Agricolaseura ry-Agricolasällskapet i Pernå

Loviisan seudun judoseura Arashi ry.

Liljendal ungdomsförening r.f.

Föräldraföreningen Tessjö Stjärnor

 

Sjundeå:

Siuntion venekerho

Natur- och kulturupplevelser r.f.

Sjundeå Marthaförening r.f

 

Ingå:

Ingå Scouter r.f.

Ingå Idrottsförening r.f. / Skidsektion

Raseborg:

OK Raseborg

Pohjan Sport Ry

föreningen Luckan r.f enheten Unginfo

Västra Nylands Marthadistrikt rf

Urheiluopisto Kisakeskus

Karjaan seudun kehitysvammaisten tuki ry

Hurja Piruetti Länsi.Uudenmaan Tanssiop.yhd

 

Sibbo:

Zonta

Folkhälsan

Sibbo 4H

Husarryttarna

Östersundom

Garantiföreningen för Box Barnträdgård rf

Landsängens daghems föräldraförening rf

Hem och Skola vid Gumbostrand rf

Hem och Skola vid Boxby skola

Hem och Skola vid Borgby skola

 

Askola:

Korttilan kyläyhdistys ry

Monninkylän vanhempainyhdistys

Askolan Urheilijat ry

Askolan kuvataidekoulun kannatusyhdistys

 

Borgnäs/Pukkila:

Pukkilan nuorisoseura

Päivänkehrä ryhmä

Pornaisen Nuorisoseura

 

Lappträsk:

Lapinjärven urheilijat

 

Borgå:

Teatteri Werner, nuoret, Porvoo

Porvoon Keskuskoulun vanhempainyhdistys ry

Pellinge Byaråd rf

Vårberga skola åk 6 lägerskola 2021

Ebbo ungdomsförening R.F.

Porvoo Golf Ry

Borgå Akilles friidrottssektion

Tolkis Bollklubb

BS-PU Borgå Simmare- Porvoon Uimarit

Epoon Vanhempainyhdistys ry

Huhtisten koulun vanhempainyhdistys

Ratsastusurheilijat ry

FunShine Cheerleaders Ry

Porvoon Butchers Ry

Nukketeatteri Ofelia

Yö ry

Lions Club Porvoo-Borgå ry.

Kulttuuriyhdistys Soittorasia ry.

Porvoon Taitoluistelijat ry

Meripartio Porvoon Pooki ry

Pellinge Ungdomsförbund r.f

Shakkikulma

Jackarby-Renum Uf

Ocarina ry

Lajinsa Viimeiset ry. / Porvoon Pesäkarhut

Itä-Uudenmaan Urheiluakatemia ry

Borgå Gymnastikförening rf

Porvoon Scoutit – Porvoo Scouts ry

Porvoon teatterikoulun tuki

Itä-Uudenmaan teatteri – Östra Nylands teater

 

Kyrkslätt:

Laajakallion koulun Vanhempainyhdistys

Firma Selroos

Kirkkonummen Pelastakaa Lapset r.y

Kirkkonummen tanssiyhdistys r.y

Porkala Parentesen r.f.

Gladius Kirkkonummi r.y.

Kirkkonummen metsänkävijöiden

Combo r.y

Veikkolan eräveikot r.y

Föräldraföreningen vid Hommas daghem r.f

Lynx r.y

Handelslaget Varuboden-Osla vill på sitt eget verksamhetsområde, d.v.s. i östra och västra Nyland och på Åland, vara starkt närvarande i de lokala aktörernas och människornas vardag. Förutom via kampanjen Det egna området till godo delar vi via sponsoravtal årligen ut ca 200 000 euro till idrotts- och kulturföreningar samt samhällelig verksamhet på det egna området.